Fantasifolk på papper

Lite folk jag lärt känna på pappret. Klicka för tydligare bild!

För ett tag sedan satt jag inspirerades vid denna platta och fyrkantiga skärm. Någon sa något klokt. Någon sa att man inte har något att förlora på att rita mycket. Man kan bara bli bättre! Man blir inte sämre av att rita. Ja, något i den andemeningen. Och sedan dess har jag kräkts ut halvnakna tjejer, sagofigurer och folk i tråkiga enkla vinklar. Och vet ni! Jag tror faktiskt att jag känner en utveckling. För varje bild händer något i min hjärna. För varje gång jag ritar något och tänker: "Åh mehhn sååå tråkig jag äääär", så ritar jag lite till. Allt behöver inte bli en tavla! Ibland kan det bara bli såhär som denna karaktärsbild.

För det är ju så att jag har kommit till insikt. Det är ju det här jag vill syssla med! Jag kan vara mamma och fru och lärare och gud vet allt. Men den långsiktiga planen är fortfarande att hålla på med detta! Antingen vid sidan av men såklart helst hela tiden. Men den planen är ju långsiktig och jag knatar sakta framåt. Men grejen är att jag kan det här. Jag förstår det här och jag tror att jag har något att tillföra. Jag sitter inte och ritar för jämnan bara för att det är kul utan för att jag ska framåt mot mina mål. Det vet jag nu! Fast det nog har varit så hela tiden.

Nog nog. Slut med söndagsdrömmandet. Kanske ska börja fundera på nästa bild att färgsätta. Jag har ju så mycket skisser som bara ligger och dräller nu...