UT skrämmer ihjäl mig

Den här veckan, säger jag bara. Inte så att det varit fruktansvärt eller något direkt utan mest att jag jobbat varannan dag, fina mannen varje kväll och jag får liksom ingen direkt ordning. Fast jag stundvis är fasligt effektiv och sorterar och städar som en tok.

Och shoppar. Gud vad jag shoppat idag och igår. Jag skäms riktigt. Och bara saker till mig själv vilket aldrig riktigt känns försvarbart i denna omfattning när pengarna sällan är många. Men så försvarar jag mig och tänker "Ja, men jag behöver ju faktiskt leggings eftersom mina andra är hål på. Och likadant med bh:n också liksom och jag kan ju inte rå för att mina bröst blir helt stora av att vara fet och att jag helt plötsligt enligt Change har storlek I (Förtydligande: ABCDEFGHI) och därmed bara måste köpa sjukt dyra bhar. Och en klänning måste man ju ha. Och en festväska för att jag ska på fest (återkommer om det) och inte köpt en handväska på sju år. osv. Ja hu ni hör ju hur det låter. Skäms lite till och önskar bara någon (min man) kunde döva mitt dåliga samvete.

För imorgon ska jag på fest och ut och allt därtill. UT. Ordet skrämmer slag på mig. UT är anledningen till att jag hakat fast mig vid alla dansställen (bugg) och äntligen känt mig hemma. I UT känner jag mig bara förvirrad och livrädd och vet inte var jag ska ta vägen. Men mest för att jag inte varit där på sju år. Ja, ni läste helt rätt. Men jag har gjort bättre saker. Skaffat barn, gift mig, buggat, ritat, pluggat, myst på hemmafester och i soffan osv. Och såhär efter över ett års mammaledighet undrar jag ens om jag är socialt kompetent nog att umgås med någon utanför familjen och jobbet. Vad ska jag prata om? Kor?! Vad ska jag göra ute? Hur är man ute trots att man känner sig som världens mest rotade småbarnsmamma?

Men å andra sidan så ska det blir SÅ HIMLA KUL. Riktigt ser fram emot att träffa mina bildkamrater som är så fina allihop. Och ser ännu mer fram emot att ta på mig min uppdaterade garderob och bara få känna mig fin och spännande och allt det där. Inte mjukisbyxtråkig och sluffsig som alltid annars.

Det kommer gå bra. Det kommer gå bra. Det kommer gå bra.

Annars ikväll ska jag måla vidare på bilden jag började med för några dagar sedan. Kul! Och sedan ska jag äta choklad. För det får man idag eftersom jag vill undvika att panikäta imorgon. Bättre idag med lugn (?).

Nu: åter till verkligheten och tacos och hela baletten med barn i säng och allt.