Pust. Nu blir det lugnare inbillar jag mig. Men sannolikheten är liten med två veckors jobb till innan semestern och fina mannen jobbar ännu mer. Men jag blickar framåt och ser fram emot jobbet i höst och pustar varje dag ut av lättnad av tryggheten det medför. Under tiden ligger jag här i soffan och ser hur mina barn kladdar ner sig totalt av färgerna jag just serverade dem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar