Förändring

Många gånger känner jag mig precis likadan. Precis likadan som när jag var tre år och blev skitsur på min kompis och bet henne. Precis likadan som när jag var sju år och inte tyckte jag behövde börja skolan för att jag kunde allt. Densamma som när jag var tolv och skrev dagbok frekvent med tanken att en dag när jag blir en känd konstnär/författare så kommer den att tryckas som bok.

Jag känner mig inte så annorlunda. Jag kände mig som jag hela tiden.

Och kanske är det så för alla?

Men det jag ändå vill hylla idag är förändringar. Att bli äldre innebär ju ganska oundvikligt att man formas och förändras och jag kan inte påstå att jag ogillar det. Jag tycker faktiskt att det blir bättre. Att jag blir bättre? Jag har varit Elin hela tiden och kommer så alltid att vara men jag har lärt mig saker om mig själv. Jag har utvecklat en del saker och omformat andra och jag trivs så mycket bättre med mig själv: är snällare mot mig själv.

Men framför allt gillar jag att andra också förändras! Eller att sammanhangen gör det kanske. Som när man chockas över att människor man i skolan har haft förutfattade meningar om visar sig vara supertrevliga. Fast mest troligt har ju de också varit desamma hela tiden. Det är väl bara tiden. Att bli bekväm med vem man är och hitta andra sammanhang som man passar bättre i.

Eller jag vet inte...