Nu börjas det! I takt med att kvällar och mornar blir ljusare så kryper det i kroppen på min bonde. Och gör det inte det lite hos var en nu? Men problemet med våren här är väl ändå att samtidigt som min fina man ser traktorer, åkrar och kossor framför sig när han blundar, så fyller jag hela mina vårbild med renovering, garagestädning, stora ritprojekt och en ständig vision om att bli smal någon gång. Ja, det ska väl tilläggas att den fina mannen också tänker på det där. Ja, minus att rita och att jag ska bli smal. Ritandet blir han inte av med hur gärna han kanske ibland i sitt tysta lidande (??) skulle vilja. Och av någon anledning så älskar han varenda fettig, blek valk på min alltför omfångsrika kropp.
Och samtidigt börjar jag jobba första dagen efter sjukskrivningen och det går bra. Jag inser hur mycket jag faktiskt har saknat jobbet och de fina människorna där. Jag har saknat att känna mig behövd och känna motstånd i min hjärna så att jag vet att den finns där. Jag jobbar precis lagom med något som verkligen intresserar mig. Vilken tur!
Sedan har jag ju också det andra denna vår. Tävlingen som vissa kvällar skrämmer skiten ur mig. De andra dagarna sitter jag och nickar åt skisserna och tror på dem. Men jag vet på nått sätt ändå att jag kan detta. Att det är sånt här jag har förberett mig för och att det kommer bli bra tillslut (eller till den 16:e april i alla fall). Jag har ju varit rädd så länge att man knappast ska tro att sånt går över på en kväll. Men jag är redo. Jag jobbar ju för en framtid med det här, hur denna framtid nu än kommer att se ut....
(För övrigt : undrar hur mycket tid jag egentligen lägger på att tänka på framtiden? Jag vill nog egentligen inte veta)
Vårfeber. Ja, det är nog det jag lider av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar