Jag vet inte riktigt med min blogg just nu. På ett sätt vill jag att det ska vara en flödande kreativ källa där man bläddrar och bläddrar och bara fööööruuuuundras över min talang och kreativitet och drivkraft. Å andra sidan har jag stor lust att låta den bli en känslomässig soptunna där jag liksom kastar av mig mina neggotankar för att sedan bli en sprudlande, rolig och fantastisk mamma i verkligheten.
För det första tror jag att inget av detta funkar.
För det andra så är dessa två bilder svåra att kombinera även om de skulle funka.
Sedan fortsätter jag med att känna obehaget av att bloggen ska vara så jäkla viktig. Ibland sitter jag och stirrar på den som om jag förväntar mig att den själv ska få ett eget liv och börja underhålla mig, alternativt ge mig kloka svar. (Vilket den också ofta gör i och för sig genom de fina kommentarerna från er).
Ska jag ge mig själv bloggförbud?
Eller ska jag skippa kravet med att jag måste skriva något bra och bara slänga upp någon bild någon gång i månaden eller när jag har lust?
Eller fortsätta såhär?
Vi får se. Vi får se. Vi får se.
Jag hoppas att du inte lägger ner i alla fall! Jag förstår vad du menar med att det ibland nästan är lite obehagligt att bloggen betyder så mycket. Det är nästan så att man räknar sitt värde i antalet kommentarer och glömmer att det finns en verklighet med riktiga människor i ens närhet som ju betyder allra mest.
SvaraRaderaMen jag tror att man behöver en liten kris för att ta reda på vart man står när det gäller bloggandet, jag har haft några sådana, och när jag precis tänkt att jag ska sluta blogga får jag någon slags distans till det att det blir roligt igen. Jag hoppas det blir så för dig också.
Och jag tror inte du ska bekymra dig om vad bloggen innehåller, det är ju din soptunna om du så vill, och om folk inte vill läsa sådant får de väl hitta en annan blogg som bara skriver om solsken och pepparmintdoftande fötter, eller vad nu folk skriver om... ;) JAG vill läsa det i alla fall! :)