Vi är alla bildslukare!

klicka för större bild

Jag kanske kan vara lite dålig på att ta mitt bildskapande på allvar. Anstränger mig som en tok för att inte hålla på att vara alltför negativ eller för att ens se mina bilder som något speciellt. Det är så lätt att komma vilse trots att man innerst inne vet vad man kan.

Men det finns de tillfällen då jag verkligen verkligen tar mitt tecknande på allvar. För när jag sitter där och målar så är det verkligen på riktigt. Inget halvhjärtat där inte utan nog ska jag göra bilden så bra jag bara kan. Det går timmar. Många timmar åt varje bild. För målar jag inte så funderar jag. Och sedan ska vi inte tala om frustrationen av att inte göra bättre ifrån sig. Men det är väl också det som driver - att hela tiden vilja lära sig mer och bättre. Så visst är det på allvar!

I en underbar värld hade allt bra man gjort belönats med en hel halleluja-kör. Eller antagligen hade det varit ganska störande. Men särskilt när man lagt ner mycket jobba på en bild så vore det ett drömscenario om hela världen bara slår händerna för ansiktet av ren förvåning och förundran och utbrister "ÅH, vilken UNDERBAR bild! VEM har gjort DEN?".

Men så är det ju inte.
Det vore ju helt overkligt.
(Och heller inget jag förväntar mig av mina läsare)

Nej vi lever i en värld där alla är bildslukare. Vi slukar bilderna hela och innan vi knappt på riktigt har noterat dem så har de redan passerat vårt närminne för att hamna någonstans i periferin. Ta reklamer som exempel. Hur många bilder finns det inte där som vi bara inte ser. Eller informations-broschyrer. Teckningar i faktaböcker. Serier.

Klart vi uppskattar bilderna vi ser. Men de flyger förbi. Bra bilder nickar vi lite åt eller ser kanske inte ens. Bilder som är riktigt bra ger vi ett uppskattande beröm "Den här var bra!" - fast bilden kanske var bättre än så. Men oavsett berömmet så håller vi oss gärna till bilder vi mår bra av och kommer ihåg dem. Alla uttrycker inte det där saliga utbrottet av ren lycka när man hittar en bild som verkligen talar till en men man kommer ihåg och vill se mer.

Vi äter bilder hela varje dag.

Men tack och lov för internet. Att man kan surfa runt och hitta alla möjliga tecknare med alla möjliga stilar. Bilderna är minst lika bra på internet som i förbifarten i vardagen. Men jag tycker jag uppskattar bilderna mer när jag hittar dem i tex en blogg. Man ser arbetet som görs och inte bara färdiga produkter. Man ser fler sidor av den som skapar och man sätter sig verkligen ner och tittar på precis vad som har gjort. Bilden är inte längre en sekund utan flera timmar.

Det går inte att sluka sånt.