Bra att följa mallen?

Jag är så attans skrivsugen ska ni veta. Och inte blir det inte bättre av att mina bloggare jag följer gör böcker till höger och vänster heller. Och jag längtar riktigt efter att kunna förlora mig i en berättelse och spåna natt som dag och fantisera och sitta och skratta åt mig själv, men egentligen åt alla dråpliga saker mina karaktärer tar sig för. Jag längtar efter att vara uppslukad och ha visioner och sitta och tänka på sista sidan jag ska skriva samtidigt som jag bara är på sidan 15. Eller hur jag hittar en tråd jag inte riktigt vet hur jag ska knyta ihop och sedan hur det bara lösningen slår mig mitt i natten, i bilen eller mitt i ett samtal och hela världen skiner. Ja, jag längtar till och med efter skrivkramp!

Men jag kan inte skriva nu, för varje gång jag försöker så hänger den där oavslutade boken över mig. Den med text och inga bilder. En dag blir jag kanske modig igen. Jag samlar mig hela tiden och är livrädd för jämnan. För vad vet jag egentligen inte precis.

Istället så läser jag för glatta livet. Jag plöjer böcker som aldrig förr. Och i min definition av att plöja, då jag inte är någon storläsare i vanliga fall heller, är några böcker i månaden på sin höjd. Men det ligger alltid en bok på sängbordet. Och när man läser mycket och får skriva desto mindre så är det lätt att fundera över vad det är som gör böcker till bra böcker.

Nyss läste jag en bok som jag från början ville avfärda som klyschig, tantsnuskig och allmänt förutsägbar. Och egentligen var den kanske lite allt det där - men ändå inget av det! Och det slutade med att jag älskade den totalt och nu inte kan tänka på något annat! Boken heter Överenskommelser, är skriven av Simona Ahrnstedt och är en bok i äkta Jane Austen-anda. Fast helt annat och med lite erotisk laddning som piff genom hela boken. Läs om du som jag gärna drunknar i svindlande kärlekshistorier i 1800-talsmiljö!

Men det jag skulle komma till är att jag ofta när jag skriver hamnar i förutsägbara spår. Jag följer gärna mallen för hur berättelser sätts ihop och jag trivs med det. Men ofta känner jag mig då också väldigt och fruktansvärt tråkig och vill vara nyskapande - vilket jag antar inte kommer av bara vilja. Fast då är det väldigt befriande att läsa en bok, som den jag nämnde ovan, och se att det inte alltid handlar om förutsägbarhet eller grad av traditionellt berättande utan att det faktiskt handlar om genomförande också! Och att kunna skapa trovärdiga och magiska miljöer!

Och när jag kommer fram till detta så ökar skrivlusten bara ännu mer! Kan någon ta fram en piska och hänga över mitt ritbord tills jag ritat klart varendaste bild till min bok!? Jag kommer faktiskt bara att uppskatta det...