Fokusera sig

Idag har jag landat. Men visst tycker jag om att flyga.

Tycker det är hur spännande som helst att sitta i Skype-möten med företaget och prata om en framtid som är så långt ifrån något jag någonsin har kunnat föreställa mig. Liksom känslan av att vara med i något stort och undra hur tusan man ska fixa det, men ändå veta att det är precis det man ska. Och när man lägger sig på kvällen ligger man och stirrar i taket och tänker att ALLT verkligen är möjligt. Det har hänt så mycket i mitt huvud och med mig själv sedan allt det här började. Och jag är verkligen på väg någonstans.

Även om det inte blir så att det här lyckas, så kommer jag aldrig att kunna vända tillbaka igen och låta allt vara som det var förut. Nu är vägen framåt oavsett hur framgångsrik den än är.

Fast jag tycker inte alls om när allt flyger iväg med mig och jag med möda får fötterna att nudda golvet. Jag tycker inte om när mitt vanliga liv känns avlägset och framtiden helt främmande. Min hjärna är som på tusen ställen samtidigt och jag kan bara inte hantera det nya i mitt liv som skyndar sig fram som en ostoppbar orkan. Jag vet att det kommer att förändra mig, att det har förändrat mig, men jag vill att allt ska vara precis som vanligt. Jag är rädd för att få storhetsvansinne och bli någon jag inte känner igen.

Så inatt låg jag och stirrade i taket. Försökte få ordning på mina tankar och krav och prioritera rätt. För det har jag nog gjort nu och min vår blir inte alls som jag tänkt mig från början. I ärlighetens namn har jag ingen som helst aning om hur min vår blir. Det enda jag vet är att jag ritar.

Nu ägnar jag varje ledig stund att lära mig allt om digital illustration (vilket kanske är ett idiotuppdrag). Ja, det är väl tur att jag är van att vara min egen lärare och att jag är envis och beslutsam som få när jag sätter den sidan till. Jag är inte orolig.

Det kanske inte blir så mycket annat ritande här i övrigt. Och kanske blir det mest kryptiskt skrivande också. Så jag förstår om ni ger upp hoppet om mig totalt som bloggare. Men att vara utan bloggen kan jag ju heller inte.

Nu måste jag fokusera mig.