Det är skönt här. Tyst. Lugnt. Och inte alls som livet är annars nu. Skönt att vila fötterna. Skönt att tänka klart. Men om en timme ska jag jobba igen.
Jag gillar att jobba. För det mesta i alla fall. Det rutar in dagen och gör fritiden så mycket mer meningsfull. Och sedan jobbar jag ju bara 50 procent också. Från början för att få en mjukstart. Sedan för att hinna med mig själv och barnen. Och nu för att jag ska hinna med projekten. Beställningar och som igårkväll då jag satt uppe och skrev till en ansökan med R till sent.
Men så ska man ju hinna med sig själv och barnen också - det senare går inte att minska på. Vad det gäller mig själv så såg jag mig i spegeln igår och blev chockad över vad jag egentligen hade tagit på mig. Ingen vacker kombo inte. Men så ryckte jag på axlarna för på jobbet hinner man ändå inte tänka på sånt. Där sitter man ju knappt. Och det är bara att slita i tvättberget efter vad som är rent.
Jag planerar våren. Har tänkt göra en massa saker. Utställningar och särskilt en jag ska lägga tid på och måla massa nytt. Och så företaget... Jag har nog inte fattat att det är på riktigt. Nu sitter jag med näsan i projektplanen och inser att jag kommer teckna en massa nästa år. Hela nästa år. När året är slut har vi kommit ytterligare en bit på vägen. Sedan blir det näsa steg. Nej jag förstår nog inte riktigt än.
Men hur orkar man?
Det återstår att se.
För jag är på G nu.
Sliten men på G och det känns på något sätt som om det är värt det!
Nähä, nu kom det in folk också här på cafét. Då går jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar