Jag är rik på många sätt men inte är det på pengar. De senaste åren i och med arbetslöshet och föräldraledighet med minimum och ibland ingen ersättning har ju också gjort sitt. Men så länge man kan få mat på bordet och betala räkningarna så har det inte stört mig så värst mycket. Man vänjer sig faktiskt vid att ha lite pengar och pussla och välja bort saker. Javisst ont i magen och bittra tårar också. Men för det mesta helt okej och normalt.
Men det är inte förrän nu när första lönen har trillat in på kontot och en helt ny värld av möjligheter öppnat sig som jag inser det nyttiga i att vänja sig vid lite. Inga flådiga kläder, inga heminredningsgrejer eller några dyra äventyr får mig att bli lyckligare. Det gör också att jag försöker tänka efter om vad som verkligen är nödvändigt.
Men det går inte att hymla om vad lite trygghet i ekonomin gör för sinnet.
Nu håller jag tummar och tår för att särskolan inte kan vara utan mig i vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar